Klara har precis också sett Twilight

Vad läskigt, jag har också precis sett Twilight. Idag, faktiskt. Och jag kan ju säga ungefär en bra sak om den: Det var en ganska bra filmversion av boken. Vissa delar var till och med bättre en boken. Sen är ju boken så otroligt dåligt, så det säger inte speciellt mycket. Men ändå. Till exempel handlingen. I boken så får man inte se någonting av de onda vampyrerna förrens scenen där de spelar baseball. Innan dess är det BARA Bella och Edward. En annan bra sak var att man slapp Bellas extremt långa och upprepade rants om hur vacker och perfekt Edward är, och hur klumpig och ovärdig Edward hon är. Sen slapp man också de lång beskrivningarna av Edward's utseende. (Eward's andedräkt beskrivs fyra gånger. Fyra.) Beskrivningarna ger inte ens någonting, eftersom de inte innehåller några faktiskt beskrivande ord! Bara olika synonymer av "vacker". Men det är boken. Jag pratar om filmen.

Och filmen var dålig, det var den. Det går inte komma ifrån det. Framför allt så är det ju bara så himla cheesy att man nästan inte kan tro det. Jag skrattade mer eller mindre i varje scen bara för att allt de säger är så fånigt att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Seriöst. Och special-effekterna! De var så dåliga! Och hur kan man ens ha ångest över att man glittrar? Och deras ögon! Alla karaktärer har minst en scen (Bella och Edward har hur många som helst) där de bara stirrar in i ögonen på någon annan, för att visa hat/kärlek/att dom behöver gå på toaletten. Sen kan jag verkligen inte se Edwards charm. Även om Robert Pattinson är någolunda snygg så är det bara mood-swings och allmänt awkward. Och Bella är bara jobbig. Varför tycker folk att dom är ett intessant par? Hur kan de vara (som författaren uttycker det) "det perfekta kärleksparet" när de faller hals över huvud för varran inom loppet av några veckor. Det är inte kärlek. Det kallas hormoner. Inte för att jag vet om Edward har några. Men hey, om han lyckas göra en tjej gravid efter hundra år som död, så är väl ingenting omöjligt.