Hallå. Klara här.

Hej alla människor. Jag är då Klara, den ena halvan i Namnge din blogg. Den lite nördigare halvan, om jag får säga det själv. Några av mina större intressen är Harry Potter (vilket låter så nördigt när man säger det. Vilken förmodligen är för att det är nördigt. Men ändå. Det är inte nöridgt för mig, men jag kan höra hur nördigt det är i öronen på andra. Men då har jag fått det ur världen i alla fall. Jag är en nörd. Moving on.) Avatar: The Last Airbender (och plöstligt är jag inte bara nördig längre, utan töntiga också! Hör och häpna.), rita, skriva och läsa. Vad tråkigt det där sista ser ut nu, "rita, skriva, läsa". Det var inte speciellt nog för att få kommenterande paranteser, så nu ser det jättefånigt ut, trots att det är mina kanske mest normala fritidsintressen.

Jag är fem månader yngre än Lina, men har ändå hunnit bli sjutton år nu, och jag har rosa hår. I det verkliga livet (som jag tycker är grymt överskattat) går jag i tvåan, linjen Konst och Design (en pretatntioös omskrivning för Bild och Form) och har nu efter första veckan fått uppleva att allt det där folk säger, om att tvåan är det värsta året, förmodligen är helt sant.
En annan sak som är viktigt att veta om mig, är att jag hatar att skriva sådana här introduktionstexter. Jag har inga som helst problem med att prata om mig själv, det är vad denna blogg kommer handla om mer eller mindre, men just att försöka komprimera mig själv till några stycken känner skitjobbigt. Jag vet aldrig vad jag ska skriva, så jag tänkte dra lite obskyra fakta om mig själv nu, för att ta upp lite plats, så att det ser ut som om jag verkligen har gått in på djupet och granskat mig själv. Har ni märkt att jag skriver väldigt mycket men säger desto mindre? Jag tycker det är jätteirriterande när andra folk gör så, speciellt när dom pratar, men jag gör det själv i alla fall. I alla fall.

• Jag har en gul Parlinotomte. Det är sant. Jag har dock inte använt den för att sweda skräckfilmer med. Än.

• En av mina få tvångstankar är att jag måste kolla brevlådan varje gång jag ska in genom dörren. Oavsett tidpunkt och/eller hur stressad jag är.

• Jag har väldigt lätt för att låta pretantiös, speciellt när jag skriver. Även fast jag (enligt mig själv, såklart) inte är speciellt pretantiös av mig i vardagslivet. Men jag utnyttjar i alla fall denna talang till fulla när jag skriver uppsatser.

Med dessa faktan hoppas jag att ni fått lite djupare inblick i människan som är jag, och om inte så kan ni ju använda som som referensmall till kommande inlägg på samma ämne. Nu till ett annat. Eftersom Lina skriver om sin musiksmak (hur vet jag det? Har vi telepatiska förmågor, eller kanske msn? I vanliga fall korrekt, men just nu så sitter hon vid min dator, på andra sidan av rummet, och talade just om det för mig) så känner jag att jag också måster göra det. Sorligt nog, (eller inte, sorgligt, men... tråkigt? Trevligt? Enformigt? Whatever.) så är den ungefär likadan som Linas, eftersom hon har en väldigt influens på mitt iTunes bibliotek. Jag är alldeles för lat för att välja musik själv, så jag låter henne välja åt mig istället. Så, inte så förvånande är mina favoritband: Kent, Laakso, Markus Krunegård, Nine Inch Nails, Depeche Mode, Säkert!, System of a Down och Slagsmålsklubben. Vilket påminner mig om att jag har tre teckningar till musik att rita till imorron. Gah. Men det blir väl ett trevligt projekt.

Många av mina blogginlägg kommer förmodligen att handla om mitt liv, även om några med riktigt substans, som en åsikt eller något kommer slinka med någon gång då och då, när jag känner för det. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om mitt skriftspråk, men ni kommer nog upptäcka att jag och Lina skriver väldigt olika. Men åter till mig. Nästan mening måste börja med "jag".

Jag tycker om klara färger. Och jag älskar dåliga ordvitsar. Som att jag heter Klara och tycker om klara färger. Jag lovar, jag sitter och småfnissar vid datorn nu. Men gult, grönt, blått, rosa, orange, alla färger och helst på en gång och väldigt mycket, säger jag. Klädmode idag har alldeles för lite färger. Fast det är väl egentligen bra, för det skapar en bra gråbrun bakgrund, så jag står ut. Jag är lite annorlunda, jag. På mer sätt än ett. Vilket ni förmodligen kommer få se mer av, om ni fortsätter läsa denna blogg. Vilket ni såklart kommer göra (The sound of drums commands you!)... så för att inte avsöja allt för mycket, så kommer jag sluta skriva om mig själv nu. I alla fall för idag. Fast i och för sig, så är det ju över midnatt, så kanske inte idag. Men inte innan jag är fått ordentligt med sömn.